e sÃ¥g att ett testamente förklarades giltigt i nÃ¥got enstakaundantagsfall även om uppgifterna faktiskt skulle vara oriktiga.27 Man fÃ¥r anta att dettagällde under förutsättning att fallet var tveksamt och att inget absolut och otvetydigtbevis skulle kunna presenteras Ã¥t vardera hÃ¥llet, utan att beredningen här givit uttryckför en tendens att sÃ¥ att säga hellre fria än fälla en upprättad rättshandling i ett sÃ¥dantläge.Med ledning av dessa uttalanden frÃ¥n sÃ¥väl förarbeten som praxis fÃ¥r det antas att enbarten datering av vittnets underskrift som inte ligger nära dateringen av testators dito, inte isig kan anses kullkasta presumtionen att testamentet upprättats i laga ordning. FrÃ¥gansaknar dock praktisk betydelse genom uttalandet i NJA 1994 s. 145 att en senunderskrift av vittne innebär formfel oberoende av huruvida denne varit närvarande vidtestators underskrift. SÃ¥ledes kommer ett sÃ¥dant förfarande leda till ogiltigförklaring25A.a.NJA 1994 s. 34.27NJA II 1930 s. 181 ff.2616oavsett vilka andra fakta som föreligger, givet att det gÃ¥r att bevisa att vittnet faktisktskrivit under vid en senare tidpunkt.Rättsfallet RH 2012:80 förtydligar bevisbördan vid presumtion, men kan även öppna fören möjlighet att försvÃ¥ra invändningar rörande datering. Hovrätten tolkar HD:s domskäli NJA 1994 s. 34 som att den presumtion som ställs upp i och med ett vittnesintyg inteska brytas med mindre än att det görs sannolikt att informationen inte stämmer.28 Dettaförefaller vara en rimlig tolkning, särskilt med tanke pÃ¥ lagens avsikt att endastogiltigförklara ett upprättat testamente i enstaka fall. Man hävdar vidare att det börÃ¥ligga den som klandrar ett testamente att bevisa den pÃ¥stÃ¥dda felaktigheten som utgörgrund för ogiltighet.29 Ãven detta känns naturligtvis som det mest passande ompresumtionen ska ha nÃ¥got praktiskt värde, av flera skäl. Dels är det svÃ¥rt att preciseravilken bevisning tes

säga hellre fria än fälla en upprättad rättshandling i ett sÃ¥dantläge.Med ledning av dessa uttalanden frÃ¥n sÃ¥väl förarbeten som praxis fÃ¥r det antas att enbarten datering av vittnets underskrift som inte ligger nära dateringen av testators dito, inte isig kan anses kullkasta presumtionen att testamentet upprättats i laga ordning. FrÃ¥gansaknar dock praktisk betydelse genom uttalandet i NJA 1994 s. 145 att en senunderskrift av vittne innebär formfel oberoende av huruvida denne varit närvarande vidtestators underskrift. SÃ¥ledes kommer ett sÃ¥dant förfarande leda till ogiltigförklaring25A.a.NJA 1994 s. 34.27NJA II 1930 s. 181 ff.2616oavsett vilka andra fakta som föreligger, givet att det gÃ¥r att bevisa att vittnet faktisktskrivit under vid en senare tidpunkt.Rättsfallet RH 2012:80 förtydligar bevisbördan vid presumtion, men kan även öppna fören möjlighet att försvÃ¥ra invändningar rörande datering. Hovrätten tolkar HD:s domskäli NJA 1994 s. 34 som att den presumtion som ställs upp i och med ett vittnesintyg inteska brytas med mindre än att det görs sannolikt att informationen inte stämmer.28 Dettaförefaller vara en rimlig tolkning, särskilt med tanke pÃ¥ lagens avsikt att endastogiltigförklara ett upprättat testamente i enstaka fall. Man hävdar vidare att det börÃ¥ligga den som klandrar ett testamente att bevisa den pÃ¥stÃ¥dda felaktigheten som utgörgrund för ogiltighet.29 Ãven detta känns naturligtvis som det mest passande ompresumtionen ska ha nÃ¥got praktiskt värde, av flera skäl. Dels är det svÃ¥rt att preciseravilken bevisning testamentstagaren annars ska behöva anföra för att göra det sannoliktatt formkraven har uppfyllts det är ju redan vittnesmeningens främsta syfte, dels kanman frÃ¥ga sig vilket intresse testator och vittnena personligen skulle ha av att denförmodade avsikten med testamentet gÃ¥r förlorad därför att det hävdas av legalaarvingar att fel har skett. Vittnet f

leumsnummer 2014 s. 211Walin, Gösta och Lind, Göran, Ãrvdabalken: en kommentar. 7e uppl. Stockholm:Wolters Kluwer, 2016.Wallin, Gunvor, Om ändring och Ã¥terkallelse av testamente. Svensk Juristtidning 1963,s. 481.InternetkällorNationalencyklopedin, Ockhams rakkniv, Nationalencyklopedin (2018-06-20),https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lC3A5ng/ockhams-rakknivKammarkollegiet, Om Allmänna arvsfonden, Kammarkollegiet 2018-06-13 (2018-0806), https://www.kammarkollegiet.se/allmanna-arvsfonden/hur-far-arvsfonden-sinapengarSCB, Döda efter region, Ã¥r (efter födelseÃ¥r) och kön. Ãr 19682017, SCB (2018-0806),53http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/STARTBEBE0101BE0101I/DodaFodelsearK/rxid38c4990e-6b6f-4397-af77-b8eb49e5b7a05410.1 RättsfallsförteckningNJA 1942 s 135NJA 1948 s 405NJA 1959 s 658NJA 1960 s 227NJA 1963 s 512NJA 1964 s. 646NJA 1966 s 270NJA 1974 s 646NJA 1976 s 667NJA 1977 s 168NJA 1978 s. 189NJA 1991 s 152NJA 1994 s. 34NJA 1994 s. 145NJA 2009 s 249NJA 2017 s 362RH 103:81RH 1994: 67RH 1999:16RH 2012:80Hovrätten för Västra Sverige mÃ¥l nr T 309212Hovrätten för Ãvre Norrland mÃ¥l nr T 9261155

¶rordnande har i princip att bevisa pÃ¥stÃ¥endet.98Ibidem.Ekelöf m.fl., s. 20.95 Boström, s. 27. Detta givetvis under förutsättning att det inte finns erfarenhetssatser som talar imotsatt riktning i det specifika fallet, dvs. att den individuelle testatorn tidigare har agerat i avsiktatt uppnÃ¥ en viss rättsföljd.96 A.a., s. 27 f.97 A.a., s. 28. Se vidare avsnitt 4.3.98 Eriksson, 2008, s. 157. Jfr dock 10 kap. 2 andra stycket ÃB.939431Källström uttrycker att bevisbördans uppdelning är fundamental för testamentsreglernas konstruktion. Testamentstagarna har att visa att det är frÃ¥ga omett testamentariskt förordnande med visst innehÃ¥ll. Arvingarna har Ã¥ sin sida attstyrka om de gör gällande att testamentet är ogiltigt pÃ¥ grund av tvÃ¥ng, svek ellerannan otillbörlig pÃ¥verkan.99 När det gäller att frÃ¥nkänna tilltro till ett vittnesintygenligt 10 kap. 2 ÃB räcker det dock att arvingarna gör sannolikt att ogiltighetsgrund föreligger, se NJA 1994 s. 34.100Gällande tolkningen av ett visst testamentsförordnande saknas utgÃ¥ngspunkter för att ge den ena eller den andra parten bevisbördan. I stället finns skäl atttillämpa överviktsprincipen.101Eftersom en tvist om testamentstolkning är dispositiv styrs en sÃ¥dan processav parternas yrkanden och grunder, 17 kap. 3 RB. Parterna styr även vilkenbevisning som presenteras inför domstolen, 35 kap. 6 RB. Domslutet kan därmed i och för sig avvika frÃ¥n testators egentliga vilja, beroende pÃ¥ om processramen innesluter denna eller ej. Om nÃ¥gon part grundar sitt yrkande pÃ¥ tillämpningen av en presumtionsregel har parten bevisbördan för de faktiska omständigheter som motsvarar rekvisiten som utgör en förutsättning för presumtionsregelns tillämpning.1024.3 Presumtionsreglerna4.3.1 Allmänt om presumtionsreglernas tillämpningOm uppgiften att utröna testators faktiska eller hypotetiska vilja inte lyckas finnsalltsÃ¥ ett antal presumtionsregler att tillgripa.

p. 8 ÃB gäller ocksÃ¥ för efterarvsrätt som föreskrivits genom testamente.161 Se Lind, 2013, s. 275.162 A.a., s. 277.58KällförteckningOffentligt tryckPropositionerProp. 1930:10 med förslag till lag om testamente m. m.Prop. 1986/87:1 om äktenskapsbalk m. m.Statens offentliga utredningarSOU 1929:22 Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalkenSOU 1998:110 Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförklaringNytt Juridiskt Arkiv, avdelning IINJA II 1930 Ny lagstiftning om testamenteRättspraxisNytt Juridiskt Arkiv, avdelning INJA 1927 s. 157 IINJA 1927 s. 280NJA 1929 s. 630NJA 1932 s. 502 BNJA 1933 s. 17NJA 1933 s. 142NJA 1935 s. 1NJA 1937 s. 345NJA 1942 s. 147NJA 1942 s. 265NJA 1942 s. 521NJA 1948 s. 27759NJA 1948 s. 405NJA 1948 s. 768NJA 1950 s. 483NJA 1950 s. 488NJA 1951 s. 330NJA 1951 s. 732 BNJA 1958 s. 101NJA 1963 s. 11NJA 1972 Not A 39NJA 1978 s. 509NJA 1979 s. 205NJA 1984 s. 474NJA 1991 s. 152NJA 1993 s. 341NJA 1994 s. 34NJA 2016 s. 442Rättsfall frÃ¥n hovrätternaRH 1983:11RH 1999:16Opublicerade rättsfallHovrättens över SkÃ¥ne och Blekinge dom den 16 oktober 2018 i mÃ¥l nr T 1301-17Hovrättens för Västra Sverige dom den 21 december 2018 i mÃ¥l nr T 2275-18LitteraturAdlercreutz, Axel, Verkan av felaktiga förutsättningar vid testamente, SvJT1959 s. 65.Agell, Anders, Den nya arvsrätten och metoderna för dess tolkning, SvJT 1990s. 1 [cit. Agell, 1990.Agell, Anders, Testamentsrätt en lärobok om rättshandlingar för dödsfalls skull, tredjeupplagan, Iustus, Uppsala, 2003 [cit. Agell, 2003.Boström, Viola, Tolkning av testamente, akademisk avhandling, Skrifter frÃ¥n Juridiska institutionen vid UmeÃ¥ universitet, no 7/2003.Beckman, Nils, Svensk familjerättspraxis, tredje upplagan, Norstedts, Stockholm,1965 [cit. Beckman, 1965.60Beckman, Nils, Svensk rättspraxis. Familjerätt 19311935., SvJT 1937 s. 809[cit. Beckman, 1937.Beckman, Nils, Ista

ger utslagÃ¥t nÃ¥gon av parternas sida, är det alltsÃ¥ bevisbördans placering som avgör mÃ¥lets utgÃ¥ng.201Beträffande bevisbördans placering innehÃ¥ller inte alltid författning nÃ¥gra anvisningar.Som huvudregel gäller dÃ¥ i tvistemÃ¥l att den som gör ett pÃ¥stÃ¥ende gällande ska bevisadetta.202 Vem av parterna bevisbördan Ã¥vilar vid en talan om klander av testamente berordock pÃ¥ vilken grund testamentet bestrids, det vill säga om det bestrids pÃ¥ en formell ellermateriell grund.5.3.2Bevisbörda vid klander av testamente pÃ¥ formell grundI svensk rätt Ã¥ligger det den som vill grunda rätt pÃ¥ ett testamente, det vill sägatestamentstagaren, att styrka dess laga tillkomst när arvingarna klandrar testamentet med stödav 13 kap 1 ÃB. Testamentstagaren har sÃ¥lunda bevisbördan för att testamentet uppfyllerformkraven, att testator undertecknat handlingen, att testamentsvittnen anlitats samt att devarit samtidigt närvarande.203 Detta fastslÃ¥s även i NJA 1994 s 34. Emellertid kanförekomsten av en vittnesmening mildra testamentstagarnas bevisbörda och överföra den tillarvingarna. Som framhÃ¥llits i delavsnitt 5.2.1 ska en vittnesmening enligt 10 kap 2 2 st ÃBäga tilltro om inga omständigheter förekommer som förringar meningens trovärdighet.Genom vittnesmeningen skapas en presumtion för att formkraven iakttagits och regelninnebär en bevislättnad för testamentstagarna och ger därmed ledning i frÃ¥gan ombevisskyldighet.204 Bevisbördan kan sägas överföras till arvingarna.205 Det ligger därför bÃ¥deLindell, Civilprocessen s 613.Ekelöf m fl, RättegÃ¥ng: Fjärde häftet, 2009 s 79.201 Ekelöf m fl, RättegÃ¥ng: Fjärde häftet, 2009 s 77 och 79 och Lindell, Civilprocessen s 615.202 Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemÃ¥l s 487 och Lindell, Civilprocessen s 617.203 SOU 1929:22 s 160 och NJA II 1930 s 189 ff. Jfr 10 kap 2 2 st ÃB.204 Walin och Lind, Ãrvdabalken: En kommentar Del I s 275.205 Jfr NJA 1994

1994 s 34. Emellertid kanförekomsten av en vittnesmening mildra testamentstagarnas bevisbörda och överföra den tillarvingarna. Som framhÃ¥llits i delavsnitt 5.2.1 ska en vittnesmening enligt 10 kap 2 2 st ÃBäga tilltro om inga omständigheter förekommer som förringar meningens trovärdighet.Genom vittnesmeningen skapas en presumtion för att formkraven iakttagits och regelninnebär en bevislättnad för testamentstagarna och ger därmed ledning i frÃ¥gan ombevisskyldighet.204 Bevisbördan kan sägas överföras till arvingarna.205 Det ligger därför bÃ¥deLindell, Civilprocessen s 613.Ekelöf m fl, RättegÃ¥ng: Fjärde häftet, 2009 s 79.201 Ekelöf m fl, RättegÃ¥ng: Fjärde häftet, 2009 s 77 och 79 och Lindell, Civilprocessen s 615.202 Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemÃ¥l s 487 och Lindell, Civilprocessen s 617.203 SOU 1929:22 s 160 och NJA II 1930 s 189 ff. Jfr 10 kap 2 2 st ÃB.204 Walin och Lind, Ãrvdabalken: En kommentar Del I s 275.205 Jfr NJA 1994 s 34.19920046i testators och testamentstagarnas intresse att testamentet inte Ã¥sidosätts och att vittnena pÃ¥handlingen därför tecknar intyg om att formkraven iakttagits.Bevisbördans placering ligger i linje med allmänna processrättsliga grundsatser.206 Dettaeftersom den som pÃ¥stÃ¥r att det föreligger en giltig rättshandling, sÃ¥som avtal, gÃ¥va eller lÃ¥n,som grund för en viss rättsföljd har att visa att det. Därför framstÃ¥r det som rimligt atttestamentstagaren, vilken pÃ¥stÃ¥r att det föreligger en giltig rättshandling, har att styrkatestamentes formella giltighet särskilt dÃ¥ den svenska arvs- och testamentsrätten är uppbyggdpÃ¥ sÃ¥ vis att den legala arvsordningen ligger till grund för fördelningen av kvarlÃ¥tenskapenom inget testamente görs gällande. Att testamentstagarna har bevisbördan medför ävenpraktiska och därmed processekonomiska fördelar eftersom det innebär att testamentstagareinte behöver föra en fastställelsetalan avseende

,https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Lewy-body-demens(cit: Svenskt Demenscentrum, Lewykroppsdemens)61SvensktDemenscentrum,Läkemedelviddemenssjukdom,Hämtad2021-05-10,https://www.demenscentrum.se/sites/default/files/globalassets/utbildningpdf/verktygsladaanh/lakemedel.pdf (cit: Svenskt Demenscentrum, Läkemedel vid demenssjukdom)Svenskt Demenscentrum, Om oss, Hämtad 2021-05-24, https://demenscentrum.se/om-oss(cit: Svenskt Demenscentrum, Om oss)SvensktDemenscentrum,Vadärdemens,2020-01-27,https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens(cit: Svenskt Demenscentrum, Vad är demens)RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1936 s 131NJA 1937 s 221NJA 1937 s 401NJA 1943 s 558NJA 1943 s 651NJA 1944 s 548NJA 1946 s 349NJA 1948 s 277NJA 1948 s 532NJA 1949 A 121NJA 1959 s 658NJA 1963 s 526NJA 1966 s 270NJA 1978 s 18962Hämtad2021-03-25,NJA 1982 s 421NJA 1986 s 470NJA 1987 s 724NJA 1993 s 764NJA 1994 s 34NJA 1994 s 145NJA 2009 s 249NJA 2014 s 996 I och IINJA 2017 s 362NJA 2018 s 405HovrätternaSvea hovrätt dom 2007-09-12 i mål T 7374-06Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2008-08-25 i mål T 2189-06Svea hovrätt mål dom 2010-03-26 i mål T 3687-08Göta hovrätt dom 2012-12-06 i mål T 1693-11Svea hovrätt dom 2012-12-20 i mål T 5741-12Svea hovrätt dom 2012-12-27 i mål T 4642-12Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2017-01-18 i mål T 1804-15Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2017-04-18 i mål T 1752-16Svea hovrätt dom 2017-12-01 i mål T 8554-16Svea hovrätt dom 2019-04-25 i mål T 1721-18Svea hovrätt dom 2020-03-06 i mål T 1766-1963TingsrätternaAttunda tingsrätt dom 2007-04-25 i mål T 2284-07Attunda tingsrätt dom 2009-12-10 i mål T 4834-07Stockholms tingsrätt dom 2010-02-17 i mål T 402-09Värmlands tingsrätt dom 2013-02-26 i mål T 1973-12Växjö tingsrätt dom 2020-12-01 i mål T 4642-18Högsta förvaltningsdomstolen/Regerin